Mitt liv som Singel

Har under sommaren dejtat en kille som är 2 år yngre än mig som dessutom var/är förlovad med sin flickvän. Han sa att de hade gjort slut osv och då kändes det ju ganska safe att fortsätta dejta honom.
Vi dejtade fram och tillbaka i 3 månader tills jag kände att det fungerade verkligen inte så då sa jag det till honom.

Vi träffades inte på ett tag och jag träffade en annan kille. Det klickade verkligen direkt mellan honom och mig. Jag blev verkligen helt förälskad och han också. Men sen så från ingenstans så kläcker han ur sig att det skulle inte fungera mellan oss och att hans känslor för mig nog bara var en fling. ¨
Jag blev ju självklart jätte ledsen och sa att varför ge upp om någonting som fungerade så bra?
Så han kom tillbaka efter ett litet tag och vi prövade igen. Tills att han sa att han ville kunna berätta för sina killkompisar vilka tjejer han har dragit över på en helg. Det sa han till mig! Kändes inte så jätte roligt så jag fick mig en funderare och bestämde mig för att jag tänker inte acceptera att någon tror att det är okej att behandla mig så. Skulle aldrig heller kunna lita på honom att han skulle kunna vara trogen med tanke på att han sa som han sa.
Men nu 2-3 månader efter han och jag bestämde att vi skulle gå olika vägar, eller jag bestämde. Så ångrar jag det varje dag. Det är ju honom jag vill vara med och jag har verkligen inte kommit över honom :/ Känns jätte jobbigt för jag vet att han bara skulle såra mig massor om jag var med honom.

Så istället för att bara vara själv och låta det ta den tid som behövs för att komma över honom så har jag ju självklart gått tillbaka till honom som jag dejtade i somras. Han i sin tur har dessutom gått tillbaka till sin flickvän igen. Så jag är verkligen duktig på att sylta in mig och den enda som blir sårad av det är ju jag och hans flickvän. Vet ju hur det känns att bli bedragen men samtidigt så kan jag inte hålla mig ifrån honom på grund av att mitt ego behöver någon som kan bekräfta mig. Känns inte alls bra.

Har börjat att umgås med P igen också, men saken är den att han har eller hade tjej ett tag som inte direkt var så bra för honom och nu när de har tagit slut så verkar det som att han inte orkar umgås med mig heller. Men den här gången när vi ses så är det bara som kompisar, iaf från min sida sätt. Sen vet man ju aldrig hur killar ser på saker och ting. Men men.. Det lär väl visa sig med tiden vad som händer och fötter :O

Jo vi är ju helt klart ett par nu. Jag frågade faktiskt chans på honom, kände att jag inte klarade av att inte veta vart vi stod någonstans. Så efter en vecka i fjällen plus ett par veckor hemma igen så vet ganska många på jobbet också, han var inte så diskret på en personalfest om man säger så. Så jag är ganska nöjd med att de är många som vet på jobbet.
Känns ganska skönt faktiskt.

Men det är lite jobbigt att han har så svårt att visa sina känslor för mig. Men samtidigt så påpekar jag det för honom hela tiden så han blir ju bättre. Men det känns ändå jobbigt att behöva tigga och be om att få uppmärksamhet osv. Men men förhoppningsvis så löser sig väl det också.
Stör mig lite också att han inte vill säga hur många han har haft sex med. Han säger att jag varit med fler än honom men han vägrar att säga hur många och det stör mig något enormt.

Men men. Får väl se hur länge jag lyckas vara kvar i det här förhållandet... Jag har inte direkt haft speciellt med tur när det kommer till förhållanden, ínte så att jag träffar massa otrevliga typer eller så bara det att det händer alltid någonting som gör att jag tröttnar.. Men men.. Får väl se vad som händer och fötter framöver.. Det lär ju uppdateras i den här bloggen om man säger så :p

Det där med killen på Gotland fungerade ju inte direkt någe vidare. Men men. Shit happens eller vad säger man.
Det var mitt fel den här gången med, fick känslor för en på mitt jobb.
Förstår verkligen inte vad som hände killen på jobbet bara slog ner som en blixt från klar himmel.
Så mycket som jag vill ha honom har jag inte känt för någon.
Det är som elektriskt fält så fort vi rör vid varandra och man vill bara ha honom!

Men nu har vi kommit till de stadiet då man inte vet om man är tillsammans eller om man inte är det. Han vill ha pussar framför sina vänner men vi pussar inte varann på jobbet. Så vad är vi? Jag ska med honom och hans kompisar till fjällen men är jag singel eller inte?
Jag är ju helt klart kär i honom och helt klart supertänd på honom, men räcker det för att jag inte ska vara singel? Jag menar jag vet ju inte hur han ser på saker. När jag pratar med honom om till andra så säger jag några arbetskamrater och då blir han lite sur och då när jag frågar om hur han vill ha det så säger han ingenting. Han är svår ibland, riktigt svår men vi får se vad som händer.

Riktigt het är han iallfall!

Ja jag säger då det. Det hinner verkligen hända hur mycket som helst på 22 dagar, det är helt sjukt.
Måste ju börja att berätta om kursen. Många fina pojkvar var det ju där alltså. Dessutom så var det 2 st som hade bestämt sig för att jag skulle bli deras så det var lite jobbigt att veta att bägge två var ute efter samma sak... MIG! Men endå lite smickrande att man är attraktiv om man säger så. Slutade med att jag faktiskt sov hos en som vi kan kalla JT, han var väldigt snäll och vi mös en hel del. Ingenting intimt men småhånglade lite och det var verkligen superhärligt.
Jag höll honom sällskap på centralen också innan hans buss skulle gå till Bromma.
Sen åkte jag och hälsade på honom helgen efter och jag tror det var väldigt bra att jag gjorde. För han hade helt klart mer känslor för mig när vi skilldes åt första gången än jag hade för honom. Men det ändrades ganska så snabbt efter helgen på hans gård.
Han var uppe hos mig helgen som var och då blev det också officiellt att det är han och jag så nu kanske man borde döpa om den här bloggen till någonting annat.
Så nu sitter man hemma och är helt nykär och kan inte träffa honom förens nästa helg.

Vill inte ens åka på den där satans kryssningen längre. Min kompis T ska inte med och det skulle inte heller P:s gamla ragg heller så jag slipper dela hytt med henne ändå. Skönt!
Har inte träffat P sen jag åkte till kursen i Jönköping det är snart en månad sen, känner faktiskt inte att jag saknar någonting, han var så jävla seg ändå.
Pratade i telefon med mitt X också igår för jag hade lovat honom att jag skulle berätta för honom att jag hade träffat en ny. Jag åkte till och med förbi och träffade honom en kort sväng. Jag var så otroligt rädd att jag skulle känna någon slags ångest eller få värsta känsloanfallet men jag kände ingenting sånt över att träffa honom igen. Kändes som vilken kompis som helst. Sa att jag hade saknat hans hund mer än jag hade saknat honom vilket delvis är sant. Men behövde ändå en cigg tyvärr för att lugna mina nerver. Även fast det kändes bra att träffa honom så fick jag ändå lite tårar i ögonen när vi pratade i telefonen. Jag tänkte tillbaka på hur vi hade haft och på hur bra vi faktiskt kände varandra så jag sa det till honom att det kändes bra att prata med honom för han fatta hur jag tänkte och att jag inte behövde förklara allting för honom.
Jag sa även det att jag var glad för hans skull att han hade träffat en ny tjej, jag tycker det var skönt att han kunde gå vidare med tanke på att han verkade bli väldigt sårad när jag gjorde slut.
Men en sak är säker att det låter på honom som han har angivit en ganska snäll version av varför vi gjorde slut om man jämfört med vad jag har sagt.
Men men Life goes on!

Det som är så skönt mellan mig och JT är att vi är helt ärliga med varandra och pratar om allt, men just nu precis för sekunden så vill jag ringa honom och bara säga att jag älskar honom. Men saken är den att jag har lovat mig själv att inte säga det på telefon första gången, det blir liksom inte samma sak då. Men jag var riktigt nära på att försäga mig imorse när vi pratade. Han ska gå och testa sig för HIV och klamydia och så frågade han om jag skulle gilla honom ändå. Då sa jag ja det är klart, jag älskar ju dig för den personen du är.... Jag kom på de precis när jag sa jag älsk..... Vill så gärna säga det till honom men vill verklingen göra det face to face.

Vet att han och jag verkar gå lite fort fram men samtidigt så känns allting så himla bra men samtidigt så är jag rädd att allt det bra ska försvinna om vi går för fort fram. Jag hoppas verkligen att det här förhållandet är här för att stanna. Vill verkligen stadga mig på allvar nu och kanske till och med flytta till honom. Kanske inte nu på en gång men så att jag har en liten framtidsplan.

K skrev till mig på msn och frågade om jag hade dött. Kan förstå att han undrade det för jag var ju hemma hos honom innan kursen, sen dess har jag knappt hört av mig och sen så nästa gång han frågar om jag lever då har jag skaffat pojkvän och grejjer. Känner mig lite taskig men samtidigt så känns det ändå ganska bra att jag tar distans från allt som har med mitt X att göra, inklusive hans polare.

Jag kommer helt klart fortsätta att ha den här bloggen och jag kommer att uppdatera den, för här känns det verkligen som att jag kan skriva sånt som stör mig eller sånt jag tänker på. Får se hurvida jag döper om den eller inte. Men jag är kvar ändå.

Jahapp, då har man börjat prata med sitt X igen. Jag kommenterade en väns status på Facebook och han kommenterade också den. Sen sa jag bara till honom att lägga till mig på msn igen så vi kunde skriva där istället för på Facebook. Han har ju tagit bort mig överallt ifrån så lika bra att han får lägga till mig.
Känns lite halv skumt att prata med honom eftersom saker och ting är som dem är just nu.
Tror ju att vi kanske kan bli riktigt bra kompisar, iallafall så hoppas jag det för saknar att kunna prata med honom, inte bara det här förhållande pratet utan att vi faktiskt hade varandras vänskap när vi var tillsammans också. Men men Time will tell!

Imorgon bär det av till kursen, ska bli riktigt kul. Få bo på hotell och kunna ha tillgång till pool och bastu, kan det bli bättre? Klart det kan, man måste ha lite ögongodis också!

Fick med mig en kompis på kryssningen också, T heter han och då slipper jag sova i samma hytt som P:s ragg eller vad hon nu va förut. Hon verkade inte så storförtjust i mig när jag träffa på henne förut. Undrar vad det kan bero på, haha. Känner hur djävulshornen växer ut ur pannan på mig. Mohaha.
Nä usch vad hemsk jag är men faktiskt det är inte mitt fel att P bytte, eller vad vet jag han kanske har henne i en byrålåda någonstans. Whatever det spelar inte mig så stor roll faktiskt eftersom jag inte är ute efter någonting seriöst ändå.


Men nu blir det att fokusera på helgen och se vad som händer och vad den bär med sig.

Jag och K har ju messat fram och tillbaka om hurvida jag tillfredställer mig själv eller inte. Har försökt förklara för honom att jag inte riktigt är den tjejen som gör sånt. Utan att han skulle få göra det åt mig..
Hmm sagt och gjort.
Åkte hem till honom och han ville typ bara köra pang på. Men jag sa till honom att jag behövde värmas upp först. Jag var nervös för att han var så seriös och sen blev han nervös för att jag behövde lite förspel.
Kändes riktigt skumt att hångla med honom, har bara gjort det när jag har varit onykter innan.
Men iaf sen så var han i full gång, kan ju inte klaga på det heller direkt. Han har ju sjuuukt snygg kropp, perfekt att ta på.
Men dock så blev det nog lite för kort förspel och lite för mycket pang på, så även om jag inte kände någonting som gjorde ont i just då i hettan när man har en vältränad snygging precis inom räckhåll.
Men efter att han slutat så frågar han fundersamt: Har du mens??, Ähm nä det ska jag verkligen inte ha, skulle jag haft det skulle jag väl inte kommit hit?
Då har det hela helt enkelt gått lite för fort fram så jag har fått ett litet sår någonstans som tydligen blödde en del... Ja vad säger man såååå J*vla pinsamt!!!!
Men samtidigt så sa han att det var ju ingenting så man kunde göra någonting åt ändå. Men så pinsamt ändå! Ville bara gå och gömma mig någonstans!
Han sa typ bara vi får väl pröva någon annan gång.

Samtidigt som jag inte kan tacka nej till ett sådant erbjudande när man inte fått någonting på 2 månader så känns det ändå lite jobbigt att veta att mitt X kan gå förbi parkering och se min bil. Mig hatar han ju i princip redan ändå, men om han kommer ju hata K ännu mer och med tanke på att stämningen mellan dem är som den är så vet jag inte riktigt hur jag vill göra just nu..

Skickade ett sms till P idag också och skrev att det var mysigt att sova med honom inatt, har jag fått något svar?? Nä.. Hmm har bestämt mig för att inte höra av mig till honom förens han har hört av sig nu. Vet att det är lite gammalmodigt att säga så men känner att det ju faktiskt alltid jag som får åka till honom och dessutom så har vi knappt hånglat någonting alls. Inte ens pussar de senaste 3 gångerna jag sovit där.
Usch vad jag låter negativ nu men kände för en liten negativ touch nu.

Men imorgon är det en ny dag men nya tag!

Jag var hemma hos min syster igår och frågade om hon ville följa med på kryssning i slutet på November, hon var lite osäker på hur hon skulle göra. Men smsade P och frågade hur många platser det fanns kvar.
Men vi löste det genom att hon får boka själv om hon ville följa med.
Precis efter att jag och P har lagt på luren så skickar han ett sms och skriver att jag är välkommen dit. Natruligvis så åkte jag ju dit också. Suck, att jag aldrig lär mig.
Måste fråga honom nästa gång när jag kommer dit vad han är ute efter. Eftersom vi inte är ute efter samma saker. Hmm..
Han får faktiskt komma och hämta mig hemma också, blir så dyrt om man ska sitta och åka 6 mil enkel väg :p

K och jag smsar ju ganska duktigt också, men jag börjar bli den som backar ur. Vet inte om jag vågar träffa honom för att göra allting utom sex. Vet att jag skulle behöva det för snart blir man ju knäpp men hade hellre gjort någonting med P än med K. Skulle kännas så fel om jag gjorde någonting med K samtidigt som det känns som det är meningen att vi ska göra någonting. Det har liksom alltid varit den dragningen till honom.. Hmm jaja.. Får väl se hur det blir..

Jag blir verkligen inte klok på P över huvudtaget. I onsdags så ringde han mig och frågade om inte jag kunde komma dit, klockan var typ 11 på kvällen och jag sa bara att nä du. Hade du ringt lite tidigare så kanske, men nu är det alldeles för sent. Då sa han men kan inte du komma hit imorgon? Ähm jo det kan jag väl göra.
Jag menar, först vill han inte ha mig för att vi inte är ute efter samma saker sen så ska han helt plötsligt ha mig ändå. Ska tillägga att vi inte har gjort någonting annat än att hångla lite.
Så jag åkte dit och vi låg och kollade på skräckfilm sen så var det sovdags, då sa han att det var mysigt att jag sov med honom. Vad är hans problem egentligen? Visst jag vet att han bara träffar mig när det passar honom, men samtidigt så är det ganska mysigt att ha någon att  sova med.
Så vi får väl se vad det blir av den här smeten. Kanske pannkaka av allting.

Har pratat en del med K, han vill ju inte ha sex med mig eftersom jag är hans polares X, men samtidigt så säger han att han är öppen för andra saker... Fattar absolut ingenting, andra saker är väl inte heller ok om mitt x får reda på. Det roliga var att han inte ville ha någonting tillbaka för det utan att han ville bara ha massage.
Men just nu precis för sekunden så känner jag lite att jag kommer inte orka med killar ändå, de är bara jobbiga. Men eftersom jag känner mig själv så kommer jag trilla dit ändå. Attans.

Jag har varit singel nu i exakt en månad och jag har hånglat med 2 olika killar och sov tillsammans med 2 olika killar, men jag har inte direkt ens varit i närheten av att få 6. Jag menar alla killar säger att de är så avundsjuka på tjejer, de kan få hur mycket sex som helst.. Hmm, vart då?
Jaja jag säger då det.

Ska ju iväg på en kurs i helgen med 32 andra deltagare, någon av dem borde ju rimligen vara en snygging

Skickade sms till P igår och frågade när man fick träffa honom igen. Han sa att han var inte ute efter samma saker som mig eftersom jag hade tagit upp det här med vänner med förmåner.
Men samtidigt, det var inte jag som frågade om han kunde komma hit och det var inte jag som frågade om jag kunde sova hos honom? Hallå? Går inte hissen hela vägen upp?
Svarade honom att jag var inte direkt ute efter någonting längre, bara att jag trivdes i hans sällksap och att det är trevligt att sova med någon.
Men killar är bra konstiga. Haha!
Ena stunden ska de ha kakan, andra ska de äta upp den.

Mitt X hade tydligen inte sovit hemma i fredags, han hade tydligen fått någon på kroken.. Svider lite faktiskt, har kollat på gamla bilder där vi var såå lyckliga tillsammans. Sen vände det på alldeles för kort tid. Kan bara medge att jag saknar honom. Saknar honom innan han blev svartsjuk, det gör jag verkligen.
S frågade mig om hur längde det kommer ta innan jag kommer över honom och då sa jag att sist jag kände så här så var det för en kille som var betydligt mycket äldre än mig. Men med honom tog det upp emot ett och ett halvt år innan jag kommit över honom. Så lär väl kanske luta åt det hållet nu också.
Men skulle vara skönt om man bara kunde rycka på axlarna åt det och bara gå vidare. Men jag kan ju inte riktigt det. Tyvärr :(
Han skulle tydligen på kryssning idag också med sina polare. Undrar vart han får pengar ifrån? Säkert hans alkispappa som ger honom pengar för att han har dåligt samvete...
Nä nu ska jag inte bli en sån som tjatar sönder om mitt X.
Ska till kuratorn imorgon och prata av mig lite till tror det kan behövas.

Nä nu ska jag åka och ragga lite killar på macken! Hahaha

I fredags så åkte jag och hämtade min bil och satt en stund hos P. Innan det var dags för mig att röra mig hemåt och plocka upp min kompis H på vägen.
Jag och P betedde oss som ingenting hade hänt på natten. Jaja, killar är ju som de är.
Sen när jag och H kom hem till mig så skulle vi kolla på film, vi bäddade ner oss i sängen eftersom min DVD inte riktigt fungerar som den ska så fick vi kolla på datan.
Jag hann väl typ se en halvtimme av filmen sen sov jag sött på H:s axel. Vi delade säng resten av natten också. Ganska så mysigt faktiskt.

Sen på lördagen så träffade jag T för en fika, det var riktigt trevligt, vi hade lite att prata om. Bland annant så hade han hakat upp sig på ett sms han hade fått från en tidigare jobbarkompis. Så fick tolka det åt honom och vi bägge kom fram till att det var nog inte så farligt som T först hade trott.

Senare på lördagkväll så var det dags för krogen med S, länge sen jag träffade henne och lyckades få henne att festa nästan nykter. Plus poäng till mig, däremot så rökte jag en hel del cigg och jag börjar nästan bli orolig att det här med feströkning inte kommer att fungera. Men bara att ge sig sjutton på att jag inte ska röka annat än  på fest.
Hur som helst så hade S redan sen tidigare ett ragg som hon strulade en hel del med. Så jag fick stå där själv till och från och sega. S:s ragg hade naturligtvis med sig massa kompisar men ingen föll mig direkt i smaken. Jag har nog blivit lite kräsen. Haha. Men en av killarna som var med kollade in mig som fan och jag tyckte naturligvis bara att han var jobbig. Som sagt, de killar som vill ha mig vill inte jag ha! Hahaha.

Försökte flirta till mig en annan kille som stod med en kompis och kollade på mig men sen helt plötsligt så verkar han inte ett dugg intresserad. Men men.
Sen så försökte jag ragga till mig en annan kille som stod på dansgolvet men han verkade inte heller så intresserad. Är det jag som är kass på att ragga eller är det helt enkelt så att det står skrivet i pannan på mig att jag inte är ute efter någonting seriöst?
Som sagt. De killar jag vill ha, vill inte ha mig.

Men sedan när jag och S hade fått nog för kvällen så gick vi mot bilen och jag smsade med P i vanlig ordning, han hade varit ute och jobbat och frågade om jag ville sova hos honom. S skulle få låna soffan.
Så lättlurad som man är så åker man ju dit han vill.
Men var ganska mysigt att sova tillsammans med honom fast han snarkade.
Det jobbiga med kvällen var dock att H skrev till mig och frågade om jag ville sova hos honom, han sa det på ett sätt som skulle vara om jag inte orkade åka hem. Men samtidigt känns så fel att han gör så, är inte intresserad av honom på det sättet. Visst mysigt att sova med honom men han är inte min typ helt enkelt, inte ens som KK.

I vanlig ordning så bangar min gamla KK ytterliggare en gång på att träffa mig, han skyllde på att han var trött och inte orkade gå utanför dörren. Hallå, hur trött blir man egentligen av att byta till vinterdäck? Vad är det för fel på dagens killar??

Oj oj oj säger jag bara.
Satt hemma igår kväll och slötittade lite på Johan Falk och under tiden som jag satt och kolla på tv så fixade jag lite med datorn, tänkte tömma minneskortet på kameran så börjar P skriva till mig på msn.
Det är inte någonting som händer allt för ofta. Först så skrev han bara allmänt och sen så kläcker han ur sig ”kan inte du komma hit”. Jag bara jaha okej jo det kan jag väl göra måste bara duscha först.
Så klockan 12 inatt så var jag hos honom, kollade först bara lite på lite grejer som han hade fixat sen ville han att vi skulle ligga och prata i sängen.
Så vi flyttade oss in till sovrummet och la oss på sängen och pratade. Sen låg han med sitt ansikte och sina läppar bara några få centimeter om ens det ifrån mitt ansikte samtidigt som han smekte min rygg.
Jag gick ju inte igång lite på det heller, blev helt tokig och kunde knappt andas normalt. Så jag tog mod till mig efter ett bra tag och lutade mig fram den sista lilla biten och pussade honom försiktigt.

Jisses det var som att blåsa liv glöden, han hånglade upp mig och var helt tokig, det gjorde ju inte mig avtänd heller om man säger så. Jisses säger jag bara, han var riktigt het. Men han backade dock ur och vi gick inte hela vägen. Han sa att han är inte den som gör sånt. Inte snällt att få mig att bli helt tokig och sedan bara nä det blir ingenting ikväll.
Men eftersom han bor som han gör och jag inte ville köa för att komma till jobbet så tog jag tåget till jobbet imorse så måste tillbaka dit och hämta min bil. Så vem vet hur det blir ikväll, dock har jag lovat att jag ska träffa en kompis och det kan jag inte avboka.

Men men vi får väl se vad som händer.

Jodå söndagen kunde jag också få uppbokad.
Ska fika med en gammal KK till mig. Vet inte riktigt vad som kommer att hända då vi inte har träffats på ca ett och ett halvt år, han säger själv att han har förändrats väldigt mycket till det bättre. Så vi får väl se, jag kanske får en KK ändå. Haha. Nä men i första hand så ska vi träffas och prata en massor om allting som har hänt sen vi sågs sist.

Tror att min arbetskamrat har blivit intresserad av mig, det är inte alls bra för jag är inte ute efter honom på det sättet. Han är verkligen en jätte schyst kille men jag är inte redo för att bli tillsammans med någon nu, jag vill leva mitt singelliv utan att stressa in i ett nytt förhållande.
Anledningen till att jag tror att han är intresserad är att han frågade vad jag skulle göra i helgen och frågade om vi kunde träffas. Hmm det är verkligen inte alls bra. Jag vill verkligen inte såra honom heller men samtidigt så slutar jag ju imorgon och då så kommer vi ju inte träffas lika mycket och då blir det lättare att hålla sig på avstånd.

Fattar verkligen mig inte på det här, de killarna jag vill ha vill inte ha mig och de som vill ha mig vill inte jag ha. Vilka världsproblem jag har.

Hur mycket var det som hände igår då?
Ingeting absolut ingenting alls. Eller visst jag massera ju K en del och sen höll vi på och små brottandes lite men ingenting mer än så. Han sa det att om jag inte orkade köra hem så kunde han sova i sin mammas säng och jag kunde låna hans. Så han är en gentleman som visar respekt för sina kompisar vilket jag verkligen beundrar. Han är en fin kille, det är han verkligen.

Ringde mitt strul som sov hemma hos mig och pratade lite. Vi kan kalla honom för J bara för att underlätta lite. Han pratar ju med dialekt så inte så lätt att höra vad han säger jämt, allra helst inte eftersom min telefon låter som en gammal plåtburk. Men han blev glad för att jag ringde, men jag måste nog backa lite nu så han inte blir för intresserad. Vill inte råka såra någon bara för att jag behöver bekräftelse, iofs så vet han ju vad som gäller men han kanske tror jag är seriös bara för att han fick en puss när han skulle åka hem.

J och hans kompis pratade om det var seriöst eller inte om man fick en puss när man skildes åt? Jag tycker väl inte det är så jätte seriöst inte om det var från någon som jag inte hade känslor för. Men hade det varit någon som jag hade känslor för så är det ju självklart att man tar det seriöst så det är nog tillfället som avgör hur seriöst någonting är.

Frågade i söndags om han som jobbar på krogen där jag var ute i fredags vi kallar honom för P om han kände för att gå på bio idag. Men hans ursäkt var att han hade sovit jätte dåligt hela veckan och var jätte trött, sen avsluta han smset med puss. De där pussarna ska tydligen ställa till det för en. Är han intresserad eller är det inte?


Helgen som kommer blev naturligtvis fullbokad igen. 3:e helgen på rad nu som är det blir full rulle. Fredag blir det filmkväll hemma hos mig, lördag blir det fika med en kompis och krogen och på söndag så lär man ju hinna med någonting också som dyker upp på tapeten under helgen.
Men på måndag så ska jag sova riktigt länge och verkligen njuta av att slippa gå upp och jobba eftersom imorgon är min sista dag på det här jobbet. Det ska bli så skönt, sen börjar jag på nytt jobb en vecka in i November.

Var hos kuratorn idag och hann knappt komma in till honom innan tårarna började rinna. Även fast det är väldigt jobbigt att prata om massa problem som man har haft tidigare och man är deppig ett tag efteråt också så känns det ändå bättre. Inte just precis nu men jag vet att jag kommer må bättre när jag har fått bearbeta allting. Har gjort så att jag har struntat i mina egna problem och bara sett till att alla andra ska må bra runt omkring mig. Men nu måste jag ta tag i mitt liv och i mina problem jag ska våga visa mig sårbar för mina medmänniskor, kanske inte ställa mig och störtgråta framför alla men iaf berätta att jag inte mår helt 100% bra just nu.
Vet ju att mina vänner finns där för mig också, men jag har svårt att visa mig sårbar för andra. Men det får bli ett litet steg i taget så löser det sig

Ja då ska man göra någonting som inte är riktigt schysst mot mitt x. Men va f*n jag orkar faktiskt inte bry mig om vad han tycker just nu.
Iallfall jag ska träffa hans polare idag, ska dit ikväll och massera upp knutar han har i ryggen.
Hur illa skulle inte det låta om mitt x fick reda på det? Han skulle ju fucka ur totalt.
Måste ju bara berätta varför hans kompis är ett känsligt ämne, eller var ett känsligt ämne när jag och mitt x var tillsammans. Eller iofs så är han fortfarande ett känsligt ämne men nu behöver jag inte bry mig så mycket om det,

Det var ju mitt x:s kompis som jag raggade på innan jag träffa mitt x. Men vi kan kalla mitt x:s kompis för K. Jag var jätte intresserad av honom förut och vi strulade ett par gånger på krogen men ingenting mer för jag tyckte han var för seg och verkade ointresserad så det sket sig. Men sen när jag var tillsammans med mitt x så verkade han mer och mer intresserad och nu så har vi blivit väldigt bra kompisar, inte så att vi pratar om allting men vi vet att den andra alltid ställer upp om det skulle vara någonting.

Sen blev det ju inte mycket bättre stämning för att jag gjorde en dum fyllegrej och hånglade med K på krogen en gång, under tiden när jag var tillsammans med mitt x. Aj aj aj… Det var mest för att bevisa för mig själv att han fortfarande var dålig på att hångla, men det jobbiga var ju att han hade blivit mycket bättre. Så vet egentligen inte om jag har haft förvirrade känslor för K samtidigt som jag har varit tillsammans med mitt x. Har ju alltid känt mig dragen till K på något vis, men vet inte om det har varit för att jag bara är attraherad av honom eller om jag faktiskt är kär i honom. Just nu känner jag inte någon sån kärlek utan bara tycka väldigt mycket om. Vart går gränsen egentligen för tycka väldigt mycket om och vara kär och hur känner man skillnaden på attrahering och kärlek? Svårt att veta skillnaden när man är både kåt och tycker väldigt mycket om någon.

Vi får väl se vad som händer ikväll, troligen ingenting men man kan ju hoppas att någonting händer iaf. Kommer bli knäpp snart om jag inte skaffar mig en KK eller någonting haha.

Människor runt omkring mig verkar vara så snabba med att ordna upp sitt liv.
De har redan gift sig, skaffat barm och har en bra inkomst eller en fin utbildning.
Jag har inte ens ett fast jobb ännu och jag har verkligen inte hunnit med att flytta hemifrån.
Hur hinner det med allting på så kort tid efter gymnasiet? Jag menar jag är bara 20! Jag har inte hunnit leva klart mitt liv så pass mycket att jag är redo att binda upp mig så som många andra gör.
Hur hinner de med? Vart tog deras galna ungdomsdagar vägen? Visst jag är inte världens galnaste och jag har gjort galnare saker än vad jag kommer göra i framtiden, men ändå. Hur vet man egentligen att det är rätt läge i livet att skaffa familj och binda sig så mycket?

Min kusin har gjort det, hon har skaffat barn och ska gifta sig nästa år, hon är iofs ett år äldre än mig och hon har ju röjt runt en hel del. Henne kan jag någonstans förstå att hon är redo in i verkliga vuxenvärlden.
Men jag kan inte se mig själv som mamma, eller iallfall inte som mamma inom snar framtid. Med tanke på hur bra mina förhållanden fungerar så kommer det nog att dröja innan jag träffar The One som jag vill ha barn med. Trodde ju dock att mitt x som jag var tillsammans med sist var The One, men det visade sig tyvärr att han var lika dan i sättet som de andra jag varit tillsammans med. Det måste ju betyda att jag bara drar mig till samma typ av killar. De ska helst ha alkoholiserade föräldrar, gärna vara svartsjuka, ha kontrollbehov, gärna någon annan psykisk sjukdom och sen ovanpå det gärna tro att jag är otrogen med allt som rör sig eller vara otrogna själva. Men självklart så står det ju inte i pannan på dem att det är en ful fisk utan de vet ju hur man charmar en tjej, det vet exakt hur de ska bete sig för att få mig på fall.

Detta gör ju att man vågar liksom inte bli kär i någon för man tror bara att den personen kommer vara ytterliggare en ful fisk som man kan lägga på meritlistan. Men samtidigt varför jaga efter kärleken nu på en gång när det faktiskt kan vara skönt att vara singel.
För även om jag inte vill bli kär nu så hur gör man egentligen att för att komma ur fulfiskfällan? För eller senare kommer jag bli kär igen och då vill inte jag känna O shit det är en ful fisk. Jag vill dras till de här killarna som är snälla hela tiden inte bara första halvåret.